Pia Vähäkangas
Pia Vähäkangas föreläsningsmaterial (pdf - öppnar i nytt fönster)
Pia Vähäkangas
Rolf Lassenius
Rolf Lassenius föreläsningsmaterial (pdf - öppnar i nytt fönster)
Anne Pontan
Finns det socialservice för äldre?
- Hälsovårds- och missbrukartjänster
- Familje- och socialtjänster
- Personal- och utvecklingstjänster
- Ekonomi- och stödtjänster
- Informationsförvaltnings- och kommunikationstjänster
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN
- Sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster
Social- och hälsovårdsverkets organisation 2013
- Första sektionen
- Andra sektionen
- Tredje sektionen
Social- och hälsovårdstjänsternas rådgivning
Tfn 09 3104 4000
Mån - fre kl. 8 - 16
Besöksadress
Andra linjen 4 A, gatunivån
00530 Helsingfors
Kampen
Social- och närarbete
(Malmgatan 3)
Hagnäs
Barn- och familj
(Broholmsgatan 16)
Utkomststöd
(Andra Linjen 4 A)
Östra Centrum
Barnskydd
Handikappservice
(Visbygränden 2)
Social- och närarbete
Malmgatan 3 F, 00100 Helsingfors
Den svenska servicen betjänar hela staden
4 socialarbetare, telefontid kl. 9.30 -11.00
2 socialhandledare inom dagverksamhet och närarbete, telefontid kl. 9.30 -11.002 socialhandledare inom närståendevården, telefontid kl. 9.30 -11.00
Tjänster för handikappade
Adress:Visbygränden 2, 00930 Helsingfors
Den svenska servicen betjänar hela staden utan områdesindelning
Socialarbetare, telefontid kl. 9-10
Socialhandledare, telefontid kl. 9-10
Färdtjänst och närståendevårdOLIKA HJÄLPFORMER FÖR ATT TRYGGA DE ÄLDRES BOENDE SÅ LÄNGE SOM MÖJLIGT I EGET HEM
- Sociala stödformer
- Kommunal hemvård i Helsingfors
- Ekonomiskt stöd
SOCIALA STÖDFORMER
- Servicecentraler och rekreationscentraler
- Dagverksamhet
- Närståendevård
- Kortvård och intervallvård
- Färdtjänst
- Ändringsarbeten i bostaden
- Hjälpmedel
- Servicebehovsbedömning
- Välfärdsfrämjande hembesök
- Väntjänst
- Samtalsgrupper
Service- och rekreationscentraler
Runt om i Helsingfors finns 10 servicecentraler som erbjuder många slag av verksamhet och evenemang. Centralerna har olika verkstäder, kurser och motionsgrupper. Dessutom finns det väncirklar, kamratstödsgrupper, biblioteks- och it-tjänster. Många centraler har även eget café och måltidstjänster.Dagverksamhet
Solstrålen på Perhogatan i främre Tölö
8 platser/dag 4 dagar i veckan
för äldre med minnessjukdomar
8 platser/dag 5 dagar i veckan
Svanebo i Gustafsgård på avdelning 2
för äldre med minnessjukdomar
8 platser/dag 4 dagar i veckan
för äldre med nedsatt funktionsförmåga
och för äldre medminnessjukdomar
6 platser/dag 3 dagar i veckan
STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD
VÅRDARVODENA ÅR 2013
Vårdkategori 1: 1 559,70 euro/månVårdkategori 2: 782,70 euro/mån
Vårdkategori 3: 529,29 euro/månVårdkategori 4: 374,52 euro/mån
Personer som på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom ellerhandikapp vårdas hemma av en anhörig eller annan närstående
person kan få stöd för närståendevård
KORTIDSVÅRD PÅ ÅLDERDOMSHEM
Gustafsgård
- ligger i Åggelby
- 10 platser
KORTIDSVÅRD PÅ SERVICEBOENDE
Folkhälsan, Seniorhemmet i Brunakärr
4 platser
Folkhälsan, Silviahemmet i Södra Haga
1 plats
Silviahemmet
FÄRDTJÄNST
- Servicen är avsedd för gravt handikappade personer som har betydliga svårigheter att anlita offentliga kollektivtrafikmedel enligt handikappservicelagen.
- Målet är att främja gravt handikappade helsingforsbors jämlikhet och funktionsmöjliheter.
- Servicen ordnas med invabilar och vanliga taxibilar så att personens skada beaktas
- Enligt socialvårdslagen kan beviljas färdtjänst till äldre personer som inte är gravt handikappade. Man vill stöda rörelseförmågan.
- Färdtjänst enligt socialvårdslagen är inkomstrelaterad:
- inkomstgräns:
- 1 person: 1 557,50 euro brutto/månad
- 2 personer: 2 870 euro brutto/månad
- inkomstgräns:
Antal resor
- 18 enkelresor/månad enligt handikappservicelagen
- 8 enkelresor/månad enligt socialvårdslagen
- självriskanedelen/resa är 2,20 euro
Serviceproducenten Helsingfors Resetjänst ordnar färdtjänsten med stöd av handikappservicelagen eller socialvårdslagen. Servicen produceras i samarbete mellan social- och hälsovårdsverket och Palmia. Resorna beställs från Helsingfors Resetjänsts förmedlingscentral som har de nödvändiga uppgifterna om klienternas personliga behov beträffande resandet.
Ledsagarservice
Om klienten pga. sitt handikapp eller sin sjukdom behöver hjälp med att komma från hemmet till färdtjänstbilen eller taxin samt samma hjälp i resemålet, kan han få hjälp av chauffören.
ÄNDRINGSARBETEN I BOSTADEN
- Servicen är avsedd för gravt handikappad person som i sin bostad eller i dess omedelbara närhet har förhinder som komplicerar de dagliga funktionerna.
- Målet är att klienten så länge som möjligt självständigt kan klara sig i sin bostad och inte är i behov av fortgående anstaltsvård.
- Vanligaste ändringsarbeten är avlägsnande av trösklar och badkar, montering av ramper och stödhandtag samt breddning av dörrar
HJÄLPMEDEL
- Hjälpmedel kan lånas från hjälpmedelsutlåningen vid hälsostationernas och sjukhusens fysioterapi- och ergoterapiavdelningar: t.ex. rollatorer, promenadkäppar, kryckor av olika slag, toalettstolsförhöjningar och hjälpmedel som underlättar den personliga hygienen. Även rullstolar lånas ut för tillfälligt behov.
- Specialhjälpmedel – bl.a. aktiva rullstolar, lyftanordningar samt olika hjälpmedel som underlättar vården i hemmet och gör det lättare för en person att klara sig själv – fås via hälsocentralernas hjälpmedelsenhet.
Hälsovårdscentralens hjälpmedelsenhet:
Dals sjukhus, Läkargatan 8, byggnad 4, trappan V, vån. P
Förfrågningar och tidsbeställning tel. (09) 310 51055.
För att få låna specialhjälpmedel för kontinuerligt bruk krävs läkarrekommendation.
Servicebehovsbedömning
Bedömningen gäller tjänster enligt socialvårdslagen, bl.a. stöd för närståendevård, boendeservice, färdtjänst, hemservice, ändringsarbeten i bostaden och utkomststöd.Välfärdsfrämjande hembesök
Erbjuds till de som under året fyller:
- 75 år
- 85 år
År 2012 tog 13 procent av 75 åringarna och 19 procent av 85 åringarna emot hembesöket
KOMMUNAL HEMVÅRD I HELSINGFORS
- För personer som har behov av daglig hjälp och tillsyn
- Matservice
- Butiksservice
- Bastuservice
- Trygghetstelefon
- Servicesedlar för veteraner
- Hemsjukhus
EKONOMISKT STÖD
- Pensioner
- Vårdbidrag
- Bostadsbidrag
- Utkomststöd
- Avgiftstak för kommunal social- och hälsovård
- Hushållsavdrag vid beskattningen
- Servicesedlar
Kati Juva
Minnessjukdomar och bromsmediciner
Kati Juva
Docent, neurolog
HNS Psykiatricentrum
Begrepp
- Minnesstörning
- Minnet är dåligt
- Minnessjukdom = demenssjukdom
- Sjukdom som förorsakar demens
- Största del av minnessjukdomar är framskridande
- Demens
- Vidsträckt störning i intellektuella förmågor
- Störning i minne och flera andra funktioner
- Störning besvärar vardagliga liv
Orsak till minnesstörningar
- Framskridande minnessjukdomar
- Andra hjärnsjukdomar
- Skador, infektioner, infarkter
- Andra sjukdomar
- B12 vitaminbrist, hypotyreos
- Vilken som helst sjukdom om man är i dålig skick
- Depression
- Alzheimers sjukdom
- 80 % av alla, 60-70 % ren
- Vaskulär (Blodcirkulationsbesvär)
- 5-15%, ren sällsynt, ofta med Alzheimers
- Lewy body sjukdom
- 10-15 %
- Frontaldemens (pannlobsdemens)
- Under 5%, men 15-20% av patienter i arbetsålder
- Parkinsons minnessjukdom
- Sällsynta ärftliga
Alzheimers sjukdom
- Det anhopas amyloidprotein i hjärnan
- Nervcellerna dör
- Speciellt nervbanor som använder asetylkolin
- Kolinergista nervbanor, viktiga för minnet
- Sjukdomen börjar i temporalloben
- Hippokampus skadas först
- Det är viktig i att lägga saker i minnet
Symptom - minne
- Alzheimers sjukdom börjar och framskrider mycket smygande
- Först blir man lite glömsk
- Svårigheter att lära sig nya saker
- En ny mobiltelefon, en ny kaffekokare
- Nya rutter
- Svårigheter att komma ihåg vad man har just sagt eller hört – man kan repetera sig själv och fråga samma sak många gång
- Svårigheter att komma ihåg vart man har lagt saker
Andra kognitiva funktioner
- Språkliga problem
- Svårigheter att hitta komplexa begrepp och ord
- Senare svårigheter med vardagliga ord
- Svårigheter att förstå
- Gestaltningsproblem
- Att hitta väg i främmande område
- Svårigheter att förstå karta, att gestalta rutter
- Svårigheter att gestalta ting, att klä på sig
- Man känner inte igen människor
- Svårigheter att göra komplexa saker i rätt ordning
- Svårigheter att korrigera fel
- Man trasslar till saker
Funktionell förmåga
- Först blir det svårigheter i mycket komplex verksamhet
- Att använda automater (att köpa biljetter...)
- Att organisera resor
- Att satsa pengar, köpa bostad ...
- Sen blir det problem i instrumentala förmågor
- Att behandla vardagliga inköp och räkningar
- Att ta hand om hushållet och använda hushållsmaskiner
- Att komma ihåg medicinering och mottagningar
- Att laga mat, att tvätta kläder ...
Till sist förlorar man förmågor till vardagliga saker
- Att klä på sig, att tvätta, att gå till wc
- Att gå
- Att hålla urin
- Att tala
Neuropsykiatriska symptom
- Depression
- Ångest
- Orolighet
- Apati
- Sömnsvårigheter
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
Minnessjukdomarnas läkemedel
Kolinergiska läkemedel (AKE medicinering)
- Förbättrar kolinergiska nervbanornas funktion genom att förhindra asetylkolinets upplösning
- Meddelande går bättre fram
Glutminergisk läkemedel
- Påverkar det glutaminergiska systemet
- Donepezil (Aricept , Donepezil...)
- Galantamine (Reminyl)
- Rivastigmine (Exelon, Rivastigmine)
- Också plåster
- Memantine (Ebixa)
- Påverkar det glutaminergiska systemet
Medicineringens effekter
- Förbättrar kognitiva funktioner
- mera exekutiva funktioner än minne
- Förbättrar social kunskap
- ADL och IADL funktioner
- Minskar problem med avvikande beteende
- Oro, depression, apati, vanföreställningar
- En del av patienter har ingen nytta av medicinering
Biverkningar
- Kolinergiska läkemedel förorsakar ofta magbesvär – illamående, uppkastning, ont i magen, diarré ...
- Dosering efter måltid
- Inkontinens är mycket sällsynt kolinergisk biverkning
- Oro kan också förekomma
- Oftare av de kolinergiska läkemedlen än av memantinet
- Det kommer mest i början av medicinering
- Är sällan orsak av ny oro om patienten har ätit medicin länge
När och vilken medicin skall börjas
- När diagnosen har ställts – även om det inte har nåt demensnivå
- AKE mediciner är primära mediciner (Käypä hoito)
- Memantine om patienten inte tål AKE-mediciner
- Om patienten är mycket agiterande i början, kan man börja med memantine och kombinera med AKE när situationen är lugnare
- Memantine kan kombineras med AKE- medicinering
- ofta bra när sjukdomen avancerar
- Så länge man bedömer att det hjälper
- Ofta åtminstone så länge patienten bor hemma
- I svår demens och i institutioner man kan överväga att sluta – då måste man observera möjliga symptom noggrant
- läkemedel kan påbörjas i långvård om det blir nya beteendesymptom
Medicinering av neuropsykiatriska symptom
- Man skall alltid analysera symptom noggrant
- depression eller apati
- är oro psykisk eller somatisk
- vanföreställningar eller misstolkning
- Minnespatienter tål medicinering sämre än andra
- små doser
- observera biverkningar
- Kom ihåg icke farmakologisk behandling
Vaskulär minnessjukdom
- Är konsekvens av hjärncirkulationstörning
- Hjärninfarkter och syrebrist i djupa vita substans
- Olika former:
- Kortikal form – multi-infarktdemens
- Stora blodkärlen
- Många små infarkter i hjärnkortex
- Olika neurologista symptom
- Trappstegvis framskridning
- Kortikal form – multi-infarktdemens
- Subkortikal form – små blodkärlen
- Allmännast
- Degeneration i vita substans, syrebrist, små lacunainfarkter
- Smygande, ofta inga neurologisa bortfallssymptom
- Långsamhet, svårigheter i gående