Innehållet fokuserade på hur man skall få ett meningsfullt liv på äldre dar trots att man kanske får vissa begränsningar i hälsotillståndet. En äldre människa är alltid i första hand människa och i andra hand äldre.
Professor Carl-Gustav Nilsson talade om hur urininkontinens hos kvinnor. Han konstaterade att urininkontinens är ett problem som man inte gärna talar om, samtidigt det är ett mycket allmänt problem. Problemet kan ha stor negativ inverkan på livskvaliteten och förorsakar begränsningar i kvinnors vardag. Urininkontinens är delvis tabubelagt och upplevs som förnedrande. WHO klassificerar inkontinens som en folksjukdom av stor betydelse. I Finland har vi över 300.000 personer som lider av urininkontinens.
Hos yngre personer är urininkontinens mindre vänlig, men ökar med tilltagande ålder och är vänligare för personer över 45 år. Kostnaderna för sjukdomen beräknas totalt i Finland år 2012 kosta 300.miljoner €. Kostnaderna fördelas så att den extra vård och behandling som klienterna får är 68%, blöjor 28% och kirurgi 4% av summan.
Olika typer av inkontinens
Enligt Nilsson finns det flera typer av inkontinens; ansträngnings- , trängnings-, bland-, övertrycks- och övrig inkontinens. Den vanligaste inkontinensen är ansträngningsinkontinens ca. 50% av alla har den formen av sjukdomen som förekommer mest hos kvinnor över 60 år. Vanligaste orsakerna till problematiken är graviditeter och förlossningar i synnerhet många graviditeter, kraftig övervikt, inaktivitet och kronisk obstipation, Kronisk obstruktiv lungsjukdom kan vara en annan orsak. Tidigare urineringsproblem och borttagande av livmodern kan förorsaka urininkontinens..
Behandlingen är först och främst förändrade levnadsvanor. Att personen börja röra på sig och att träna bäckenbotten, att målmedvetet minska övervikten och få nya matvanor. Behandla en trög mage så att den börjar fungera regelbundet. Har personen astma bör han sluta röka och få en adekvat medicinskbehandling. Använder personen många olika mediciner bör de ses över och saneras. Personen bör se till att en toalett är tillgänglig vid behov.
Träning av bäckenbottens muskulatur är viktig.
Träningen av muskulaturen bör ske tre gånger per dygn, man gör 8-12 långsamma maximala knip. Knipningen bör räcka 6-8 sekunder. Träningen bör fortgå 15-20 veckor och det viktigaste är att identifiera de rätta musklerna.
Ibland undrar man varför muskelträningen inte ger önskat resultat hos alla. Svaret kan var brist på motivation att träna, men också att nerven är skadad. Då måste man få hjälpmedel för att klara av vardagen antingen med bindor eller blöjor.
Läkemedelsbehandling är vanlig. Estrogen förbättrar subjektisvt postmenstruala kvinnliga urineringsbesvär. Medicinen ökar urinrörets maximala slutningstryck, men har inte betydande inverkan på den läckande mängden. Ett nytt läkemedel som används vid anträngnings- inkontinens r Duloxetin. Läkemedelsbehndlingen kan ibland stabilisera situationen.
Allt vanligare med kirurgi
Professor Nilsson sade att kirurgiska inkontinensoperationer blir allt vanligare och görs både via bukbetäckningen men också via slidan. En nyare oprationsmetod är TVT (Tensionfree vaginal tape) som har utvecklats i Finland och Sverige sedan 1991. Det är ett ingrepp som sker i lokalbedövning. Operatören skär tre snitt., ca.1 cm långa. Operationstiden är 20 min. Patienten hemförlovas samma dag och sjukfrånvaro är 10 dag. Vid uppföljning av de operationer som professor Nilsson utfört konstaterades, .efter 1 år var 96% torra och efter 3 år var 92% torra.
Träningsinkontinens
Trängningsinkontinens förknippas med något sjukdomstillstånd, hjärninfarkt, Parkinsonssjukdom, Multipelskleros och andra muskelsjukdomar kan förorsaka sjukdomen. diabetes och spinalstenos kan vara orsaker likaså kronisk urininfektion och avvikande vätskeintag.
Situationen kan förbättras genom blåsträning och förändrade toalettvanor. Man bör lära sig att gå på toaletten enligt klockan för att förbättra situationen, förlänga tömningsintervallerna få biofeedback.. Ibland gör man kirurgiska ingrepp som blåsdenervation eller blåsförstoring. Många olika läkemedel används vid behandlingen, men de utprövas alltid individuellt.
Problematiken kan förebyggas genom att man håller bodymassindexet under 32, normalisera tarmfunktionen, och äta regelbundet en rätt sammansatt kost, upprätthålla en god fysik och vara vid god vigör. Har man andra sjukdomar bör ha en adekvat medicinering. Är slemhinnorna torra skall man använda Estrogen lokalt.
Aktivitet och det goda åldrandet. Om utveckling, mognad och hälsa
Med.dr i omvårdnad Regina Santamäki-Fischer inledde med att säga vi lever allt längre. Tendensen visar att medel livslängden ökar. I Sverige är medellivslängden för kvinnor 83 år och för män 78 år. I Finland är siffrorna för kvinnor 82,7 år och för män 76 år. Föreläsaren konstaterade att det inte är åldrandet i sig som är ett lidande, det är omständigheterna som omger människan som gör det till ett lidande.I tredje levnadsålderna är hälsan och funktionsförmågan vanligtvis hos de flesta människor god.I fjärde levadsåldern sker en stor funktionsnedsättning. Vilket leder till att behovet av stöd och hjälp ökar. Trots hög ålder kan man rikt liv med många positiva upplevelser och glädjestunder. Hur lever vi livet.? Crazy age: Jane Miller, där är väninnorna i 90+ åldern. Alla klara i huvudet men försvagade av kroppens svek. De är alla blinda, men träffas regelbundet. En av dem sade nyligen: ”det här är kanske den lyckligaste stunden i mitt liv”. Hur vi lever livet beror dels på kroppen men också på miljön där vi lever. Miljön kan påverka både positivt och negativt. Kroppens hälsa beror mycket på hurudan den tidigare hälsan har varit, har vi haft eller har kroniska sjukdomar, hurudan livsstil vi har och har haft, har vi motionerat och varit fysiskt aktiva. Annat som inverkar negativt på hälsan är användning av droger, intag av stora mängder alkohol, rökning, läkemedelsbruk eller missbruk.
Utveckling, mognad och hälsa
Själens hälsa har stor betydelse. På själens hälsa inverkar det förflutna, upplevelser under barndomen både positiva och negativa t.ex. krigsupplevelser. Förhållningssättet till åldrandet kan vara olika. Personen kan ha åldersföraktfull syn på sin kropp, men samhället och median har ofta en negativ syn på åldrandet. Bland vårdpersonalen kan en negativ syn på åldringen göra att man inte låter personen bli delaktig. Man kan känna förtvivlan eller till och med avsmak mot den åldrande kroppen, men man kan också känna visdom av vad man lärt sig med åren.
Åldrandet lyfts fram som något mycket negativt. Vi går alla igenom olika livskriser, från tillit eller misstro till intrigitet och förtvivlan. Som exempel nämndes Eriksons trappa. Under livscykelns gång kan man reparera det som harm gått fel tidigare. Möjligheten till förbättring finns alltid, det är aldrig för sent att göra ändringar.
Sociala kontakter är viktiga
Viktigt för åldrandet är vår sociala hälsa. På den sociala hälsan inverkar i synnerhet ensamhet.
Att man har någon som man kan få socialt stöd av när man behöver är viktigt och då har syskonen en viktig roll Sociala kontakter i föreningar eller klubbar ger äldre mycket, att man sjunger i kör är positivt.Ensamheten kan upplevas både positivt och negativt. Om man känner sig ensam blir man lätt isolerad vilket kan leda till sjuklighet som på sikt kan leda till döden. Ensamheten blir en plåga. Man kan känna sig ensam men ha social kontakt på distans. På öar på Åland, i Åbo skärgård och på Estlands öar har man ett dataprojekt för äldre som bekostas av EU.. Grupper om 8 äldre personer totalt 70 har en skärm och Skyper med varandra. Viktigt att de som bor i glesbyggden får vara med. I programmen har man bl.a gympa, korsord, återupplivning och kan via dator tala med varandra.
Den andliga hälsan är viktig när vi blir äldre. Transcendens, anlighet och religiositet tar sig ut i olika uttryck. Musik och konst är viktigt och blir viktigare med åldern.. Om 100-åringar i dag vet man ”en liten del lever ett självständigt liv” DK, ”en fjärde del lever ett självständigt liv” N ”hälften lever ett självständigt liv” Se Antalet 100-åringar ökar i Sverige och har på 40 år ökat med 1000 %. Påverkande faktorer på en levnad till 100 år är att man känner sig yngre. Äldre har det bättre än tidigare på alla sätt.
Funktionsförmågan är avgörande
En positiv livskänsla påverkar funktionsförmågan. En god funktionsförmåga är avgörande, inte ålder. Funktionsförmågan uppehåller vi genom att gå på promenader samtidigt som vi upprätthåller och förbättrar balansen. Under promenaden stimuleras nervsystemet, syreupptagningen blir bättre och balans och muskulatur stärks. Blodcirkulationen ökar, andningsfrekvensen tilltar och syretillförseln ökar…
Fysisk träning som vi borde satsa på som äldre är konditionsalsträning, stavgång, styrketräning, att lyfta tungt, balansträning, rörlighetsträning av leder och ligament och funktionell träning att gå över hinder. Vi borde komma ihåg att idka alla fysiska aktiviteter som förebygger funktionsnedsättning.
Några resultat från forskningsprojektet: Att bli gammal i Umeå 85+. Kroppen: känner mig ung och är förändrad. Tiden: den går fortare. Man tycker man hinner bara börja dagen så är den slut. Minnas och tänka: Man minns mer än man kommer ihåg. Försonas: man har olika uppfattningar och inställningar. Ja man gör ju det för man förstår ju bättre. Kontakt: jag har ju fått hjälp av frun mittemot här och så har jag brukat hjälpa henne. Att vara på väg: jag är mogen som säden på åkern.
Vi är alltid på väg. Kommit till en punkt. Skall ta mig vidare, Santamäki-Fischer 2007
Strategi för ett gott åldrande.
Vi skall alltid selektera inte gödkänna allt våga göra våra egna val. Optimera där det är möjligt, göra mera av det som är bra, kompensera och finna alternativ. Söka det bästa och gör mer av det man är bra på. Vi har alla en inre styrka som vi bör använda oss av. Den inre styrkan kan komma tillsynes i förbundenhet t.ex. när vi gör gott för andra, hjälper till eller tröstar. Den inre styrkan kan ses i kreativiteten vi bibehåller kroppens funktioner, anstränger oss så att vi står på egna ben. Flexibiliteten och förmågan att förlåta och anpassa sig till olika situationer är uttryck för inre styrka. Fasthet är att ha vissa regler man vill leva efter. Det är inte åldrandet i sig som är ett lidande det är omständigheterna.
Det finns många hot mot ett gott åldrande. Att inte bli sedd som den man är eller att inte få förmedla sin berättelse är hot mot gott åldrande. Åldersrasism i samhället och bland allmänheten påverkar mycket negativt ett gott åldrande
Vård och omsorg som leder till en god ålderdom är preventiv och promotiv vård. Medicinska vården och omsorgen skall vara evidensbaserad. I alla skeden skall vårdaren ha ett rehabiliterande förhållningssätt. Vården skall vara personcentrerad och effektiv. Inställningen till den äldre skall vara positiv.
Inger Östergård
Ordförande, De Sjukas Väl i huvudstdsregionen rf.
Artikeln har publicerats i Vård i fokus 2/12